Sverige befäste under första halvåret 2026 sin roll som ett av Europas mest eftertraktade lägen för AI-beräkning. Skälen är välkända i branschen: gott om förnybar el, ett svalt klimat som pressar kylkostnaderna, stabil elnätsanslutning och tillgång till mark. Det som halvårets affärer gör tydligare är vilka som faktiskt tar marken, tecknar effekten och blir den nya hyresvärdsklassen i utbyggnaden. Och det är i stor utsträckning inte namnen på Nasdaq Stockholms fastighetslista.
Mistral AI och EcoDataCenter satsar 12,8 miljarder i Borlänge
Halvårets tyngsta affär kom i februari. Mistral AI och EcoDataCenter meddelade en långsiktig investering på 1,2 miljarder euro, cirka 12,8 miljarder kronor, i ett AI-datacenter på EcoDataCenters anläggning i Borlänge. Det är den franska AI-utvecklarens första infrastruktursatsning utanför Frankrike. Enligt EcoDataCenters pressmeddelande ska operatören designa, bygga och driva anläggningen, som planeras tas i drift 2027 och ska köra Nvidias kommande Vera Rubin-GPU:er.
"Den här investeringen är ett konkret steg mot att bygga oberoende AI-förmågor i Europa. Genom att leverera ett helt vertikalt erbjudande, med data som behandlas och lagras lokalt, stärker vi Europas strategiska autonomi och konkurrenskraft", säger Arthur Mensch, vd och medgrundare av Mistral AI.
Fastighetsryggraden i affären är talande. Campuset ligger på det tidigare Kvarnsvedens pappersbruk, en industritomt på cirka 20 hektar som EcoDataCenter förvärvade i september 2024 för runt 400 miljoner kronor, enligt Datacenterdynamics. Första fasen omfattar 250 MW och är skalbar mot 600 MW. Gammal tung industrimark, redan planlagd och nätansluten, blir råvaran i AI-ekonomin.
atNorth bygger 30 MW i Kista
Mönstret upprepades. Den 29 januari 2026 meddelade atNorth att bolaget bygger SWE02, ett datacenter på 30 MW i Kista intill det befintliga SWE01. Anläggningen planeras vara i drift under fjärde kvartalet 2027 och förbereds för värmeåtervinning tillsammans med Stockholm Exergi. Utbyggnaden utlöste en ny transformatorstation som Ellevio ska bygga, en påminnelse om att det i den här marknaden är effekten som är själva affären. Bolaget har dessutom säkrat mark i Sollefteå för en framtida mega site längre norrut.
Google tar första spadtaget i Horndal
I juni tog Google första spadtaget för sitt första egenägda och egendrivna datacenter i Sverige, i Horndal i Avesta kommun. Spadtaget kombinerades med en fond på 5 miljoner euro för lokala satsningar. Enligt Googles pressrum vilar anläggningen på 109 hektar som bolaget köpte redan 2017 och fick tillstånd för 2021. Nästan ett decennium mellan markköp och spadtag fångar hur tillståndsprocesser och nätkapacitet blivit den verkliga flaskhalsen. Anläggningen blir luftkyld och förberedd för värmeåtervinning, och väntas ge ett hundratal direkta arbetstillfällen.
Barings positionerar Vanda 3 i Kista för AI
Den tydligaste rena fastighetssignalen kom vid halvårsskiftet. Den amerikanska kapitalförvaltaren Barings förlängde ett tioårigt hyresavtal med en global datacenteroperatör i fastigheten Vanda 3 i Kista och säkrade ytterligare 30 MW effekt. Barings planerar cirka 25 000 kvadratmeter ny yta, enligt Datacenterdynamics. Vanda 3 är en blandad logistik- och datacenterfastighet som Barings förvärvade 2022, ett exempel på hur en befintlig kassaflödestillgång positioneras om mot efterfrågan i AI-eran.
Vilka är ägarna och hyresvärdarna?
Ägarbilden i den svenska AI-utbyggnaden delas i tre grupper. Först internationellt infrastrukturkapital: Brookfield, vars projekt i Strängnäs på upp till 95 miljarder kronor och 750 MW (annonserat i juni 2025) fortfarande är det största enskilda åtagandet på kartan, och Barings på kassaflödessidan. Sedan specialiserade operatörer som äger och driver sina egna anläggningar, EcoDataCenter och atNorth. Och slutligen hyperskalebolag som blir sina egna fastighetsägare, där Googles anläggning i Horndal är det tydligaste exemplet från första halvåret. Kommunerna fungerar som viktiga motparter genom planläggning och markanvisning, medan tillgången till elkapacitet avgörs av elnätsbolagen och Svenska kraftnät.
De tunga, effektkrävande och långa tillgångarna, och den specialistkompetens de kräver, har hittills gjort dem till en domän för infrastrukturfonder och renodlade operatörer. Om det är en missad möjlighet eller sund disciplin är en rimlig fråga för marknaden.
Vad det betyder för fastighetsmarknaden
För svensk kommersiell fastighetsmarknad är konsekvenserna konkreta. Efterfrågan koncentreras till tidigare industritomter och kommunal råmark i effektstarka regioner som Dalarna, Mälardalen och Norrland. Effekttilldelning blir lika värdefull som själva marken. Och värmeåtervinning gör datacentren till infrastruktur som närområdet kan tjäna pengar på.
Oberoende analyshus väntar sig att den svenska datacentermarknaden växer från runt 3,65 miljarder dollar 2025 mot 5,9 miljarder dollar 2031 (Ariztons uppskattning, via ResearchAndMarkets). Siffran bör läsas som en leverantörsprognos snarare än ett facit, men den pekar åt samma håll som halvårets affärer visar på marken.